Tag Archives: energipolitik

RENEWABLE ENERGY AND INDYREF

Oil_reserves_estimates

One of the big questions for an independent Scotland is how its economy will be able to support a centre-left “social-democratic” style of government. The Yes campaign have played the North Sea oil card for all it is worth – and perhaps more – by claiming that there are as much as 25 billion untapped barrels of oil. However Sir Ian Wood, an industry expert, has stated that the reserves are not greater that 16 billion and this figure has been echoed by BP and Shell top management (http://business.financialpost.com/2014/09/10/oil-chiefs-back-u-k-union-urging-caution-on-north-sea-reserves/?__lsa=5434-7c2e).

It all depends on how you look at the matter (http://www.newsnetscotland.com/index.php/scottish-news/9647-scotland-has-potential-oil-windfall-worth-billions-says-ceo). The Woods estimate is of economically extractable oil and takes into account the costs of an ageing infrastructure and has been challenged as an underestimate by other experts. The more optimistic figures include oil fields on the west coast, including those in the Firth of Clyde, the Solway Firth and those such as the Clair Ridge field in deeper water off north-west Scotland (http://www.businessforscotland.co.uk/clair-ridge-and-scotlands-new-oil-boom/).

It is curious is that renewable energy has largely been absent from the debate, although not from this blog. Scotland has been credited with an estimated 25% of all renewable energy resources in the EU. This includes wave and tidal power as well as wind. Recently the Scottish government has announced a £20 million fund for subsidising community-owned, i.e. local, wind power developments (http://www.businessgreen.com/bg/news/2360712/scotland-offers-boost-to-community-wind-turbines). On the debit side, an independent Scotland risks losing over £500 million subsidies from the UK earmarked for the development of renewable energy resources (http://www.theguardian.com/environment/2013/may/22/scotland-independence-cost-billions-renewables).

A recent review from the Auditor General of Scotland provides a more detailed analysis of renewable resources . The conclusions is that the Scottish government is slipping from its goal of 100% renewable energy by 2020 (surprise, surprise!) but that it is none the less making ambitious and realistic progress (http://www.audit-scotland.gov.uk/docs/central/2013/nr_130912_renewable_energy.pdf).

To realise the full economic potential of renewable energy the legal framework for land-based and offshore generators and transmission infrastructure will need to be revised to decrease the penalties for generation at a distance from the areas of consumption. The Scottish government has already the responsibility for land reform but licenses for offshore installations are currently the responsibility of the Crown Estate, a Westminster agency. Transfer of the Crown Estate responsibilities to local authorities in Scotland has been proposed but making control over the shoreline a responsibility of the national government makes more sense.

The engineering needed for the exploitation of renewable resources is closely related to the kinds of challenges already commonplace for offshore activities and is already well supported by Scottish engineering and services, centred on the city of Aberdeen. A further future large source of revenue could come from legal expertise spinning off from the oil sector and adapted to the needs of renewables. Offshore engineering will also play an important part in the trend to extend aquaculture installations from small-scale shore-based operations to big business on the high seas (http://www.scotland.gov.uk/Resource/0040/00408272.pdf).

Renewables and large-scale aquaculture will not make a big economic impact over the next few years, in spite of the bold vision of the Scottish National Party (http://www.theguardian.com/politics/scottish-independence-blog/2014/apr/08/scotland-scottish-green-energy-taxes). But as oil reserves dwindle and eventually become uneconomical – in twenty, thirty of fifty years time – renewable resources will be available in to help heat homes, power industries, stimulate exports and put food on the table.

SKOTTLAND OCH ENERGI

Vi förutsätter att valutafrågan kommer att lösas på ett tillfredsställande sätt för Skottland (se de senaste bloggarna) och kommer nu att diskutera andra faktorer som pekar på att ett självständigt Skottland (iSkottland) skulle också bli ett välmående Skottland.

Rig Opt 2

Det är nu klart att under minst ett par decennier så har Skottland levererat ett nettobidrag till den brittiska ekonomin, naturligtvis inte minst tack vare det som lite slarvigt kallas för “Nordsjöoljan”. Denna blogg kommer att titta på den aktuella och framtida ställningen för oljeekonomin samt förnybara energiresurser. Slutsatsen är att Skottland kommer att kunna sälja ett stort energiöverskott till sina europeiska grannar, inklusive “restUK” (rUK).

Skottland och Norge började exploatera oljereserver i Nordsjön nästan samtidigt. Men medan Norge inrättade en energifond (som betalar en hel del av min pension) använde Westminster det brittiska överskottet från oljan för att täppa till diverse hål i 80-talets ekonomi. Oljeproduktionen i Nordsjön toppade 1999 och enligt prognoserna kommer den att “ta slut” om två till tre decennier. Oljepriset är känt för att fluktuera ganska mycket och dessa två faktorer har fått ligga till grund för Westminsters bedömningen att det vore oklokt av ett oberoende Skottland att lita på oljan som en framtida långsiktig inkomstkälla.

Denna bedömning må tidigare ha varit rimlig utifrån då kända fakta men är idag felaktiga (http://www.bbc.com/news/uk-scotland-scotland-politics-28827295). Westminster har konsekvent gjort offentliga underskattningar beträffande oljereserverna. Som tidigare påpekats i denna blogg visste Westminster redan 1974 att det fanns mycket mer olja än den offentliga statistiken då visade men hemligstämplade McCrone-rapporten inför en tidigare omröstning om skotsk självständighet. Westminster har också förhindrat oljeutvinning i Firth of Clyde med hänvisning till säkerhetsbehovet för kärnvapenbestyckade Trident U-båtar när de tar sig till och från basen i Faslane. Under senare år nya stora fyndigheter hittats väster om Skottland och öster om Shetland (http://www.businessforscotland.co.uk/clair-ridge-and-scotlands-new-oil-boom/ och http://www.newsnetscotland.com/index.php/scottish-economy/9594-huge-north-sea-oil-find-enough-to-produce-for-over-thirty-five-years). Shell har uttryckligen konstaterat att de är inte orolig för en iSkottland och planerar nya investeringar i Nordsjön (http://www.heraldscotland.com/business/company-news/shell-vows-to-invest-billions-in-north-sea.24925660). En säker prognos för oljepriset kan inte göras idag: fracking i Nordamerika pressar efterfrågan och/eller priset för Mellanösternolja, samtidigt som exporten från länder som Irak och Syrien är opålitlig. I ett längre perspektiv så verkar dock sannolikt att oljepriset stiger, till gagn för iSkottlands ekonomi.

Enligt en uppskattning har Skottland c:a 25% av alla förnybara energiresurser i Europa. Vindkraften är beprövad men kontroversiell. För några år sedan fick planerna för en “wind farm” med 500 turbiner på ön Lewis inte godkänt, främst på grund av möjliga konflikter med turism och natur. Till en del berodde det på en okänslig inställning från exploatören. På samma ö finns nu en positiv inställning till en produktionsanläggning för vågkraft (http://www.heraldscotland.com/news/environment/worlds-biggest-wave-energy-farm-off-lewis-gets-go-ahead.21156952). Pilotanläggningar för tidvattenkraft har också byggts i farvatten runt Skottland (http://www.energynews.es/english/alstom-and-iberdrola-sign-an-agreement-to-supply-tidal-energy-turbines-in-scotland/ samt http://www.hammerfeststrom.com/research-and-development/testing/emec/)och planer för produktionsanläggningar i Pentland Firth, där tidvattenströmmar kan uppgå till 12 knop, annonserades idag (http://www.heraldscotland.com/news/home-news/51m-funding-starts-construction-of-massive-tidal-power-scheme-in-pentland-firth.1408689300)Tack vare det skotska parlamentets Land Reform år 2003 är ön Eigg numera ett kooperativ med energianläggningar som täcker 100% av öns behov, mycket från förnybara resurser. En kooperativt ägd pilotanläggning för tidvattenkraft ska också installeras mellan Fetlar och Yell i Sheltandsöarna (http://www.sustainablebusiness.com/index.cfm/go/news.display/id/25825).

Det kan ta ett eller två decennier innan alla tekniska problem förorsakade av stormar, korrosion och underhåll kan kostnadsberäknas på ett pålitligt sätt men skotsk ingenjörskompetens inom offshoreteknologin är redan stor. Idag har det skotska parlamentet en målsättning att 100% av Skottlands egna energibehov ska komma från förnybara resurser redan 2020 och det har utlyst “The Saltire Prize”, värd £10 miljoner, för den anläggning som kontinuerligt producerar mest ström under en 24 månaders period (http://www.saltireprize.com/challenge). Under utvecklingsfasen för vattenburen förnybar energi kommer Skottland att kunna förlita sig på oljeinkomster.

Det är inte bara inkomsterna från energiresurserna som ger framtidshopp men alla arbetstillfällen för konstruktion och underhåll som genereras av anläggningar för förnybar energiproduktion. Dessa anläggningar är ofta i avlägsna platser där arbetsmarknaden består i bästa fall bara av turism och en fiskodling eller småskaligt fiske. Fem eller tio heltidsarbetstillfällen i sådana platser är guld värt för det lokala samhällets fortbestånd. 

Allt det här är “Här och nu”. Skottland är en rik nation: rikt på kunskap, rikt på energi, rikt på duktigt folk. För att kunna fortsätta bestämma över denna rikedom vill Westminster att det skotska folket ska rösta Nej den 18 september.

I SKOTTLAND FINNS DET FLER PANDOR ÄN KONSERVATIVA MPs

 Dumbo” är en gammal film från Walt Disney om en elefantunge med stora öron. När han håller en “magisk fjäder” i snabel kan han flyga. Finns det en magisk fjäder för Alexander Salmond att hålla i nu när hans insats i den första debatten med Alistair Darling har som mest fått betyget oavgort?

Svaret finns tydligt i de undersökningar som har redovisats på den oberoende websajten ”What Scotland Thinks” med Professor John Curtice av Strathclyde University som frontfigur. Under en lång tid har den viktigaste frågan varit den enskildes uppfattning om hur självständighet kommer att påverka hens privatekonomi (http://whatscotlandthinks.org/questions/which-issue-is-most-important-to-you-in-deciding-how-to-vote-in-the-referendum#line). I mars var privatekonomin dubbelt så viktigt som ekonomin i allmänhet, tredubbelt så viktig som vård och omsorg medan frågor som försvar, EU och immigration knappt var synliga. Valutafrågan var inte så intressant i sig men tydligen ses i ljuset av dess effekter på privatekonomin. Så det var en smart taktik av Alistair Darling att fokusera på valutafrågan och det var svagt av Salmond att inte referera till de experter som i skrift och tal har påvisat att ,och hur, Skottland kan behålla pundet (http://news.stv.tv/scotland/269177-report-commissioned-by-sir-tom-hunter-into-currency-with-rest-of-uk/) (http://www.newsnetscotland.com/index.php/scottish-economy/9540-no-campaign-bank-and-currency-scares-nonsense-says-former-bank-chief).

Om Skottland skulle ingå i en valutaunion så kommer Bank of England att fortsätta ha ett inflytande över de skotska offentliga finanserna. Nejsidans påstående att detta är inte oberoende är trams: tänk Tysklands förhållande till den europeiska centralbanken. Att ange det som argument för Nej är som att säga att 95% oberoende är sämre än 15%.

Att ha pundet som gemensam valuta är också i restUKs intresse eftersom handeln mellan Skottland och restUK är så stor och viktig för båda regionerna. Men vem kan vänta på rationella beslut från Statsminister David Cameron som, i Carl Bildts ord, är beredd att omvandla Storbritannien ”till en ö på drift i Nordatlanten” (http://www.ft.com/intl/cms/s/0/1a45b9bc-e258-11e3-89fd-00144feabdc0.html#axzz39sncwCnR)?

Denna blogg har tidigare påpekat hur UKIP väljare och konservativa väljare överlappar varandra: båda är starkast i sydöstra England och nästan obefintliga i Skottland. Eller som Salmond sade i debatten, ”I Skottland finns det fler pandor än konservativa MPs” (2 p, 1 k). Han påpekade också att självständighet är enda chansen för Skottland att slippa dominansen av konservativa väljare i England, fast åhörarna inte verkade lägga märke till det. Under teman ”Vad har de konservativa gjort för Skottland?” finns det mycket politiskt röstfiske att bedriva. Labour skulle också kunna få en släng av samma slev eftersom det traditionella Labour numera ses ha tappat kontakten med skotska väljare.

Energin är en annan fråga som bör få mer uppmärksamhet. Skottlands framtida energiresurser blir allt större och starkare, trots alla negativa röster från Westminster (http://www.heraldscotland.com/politics/referendum-news/financial-times-investors-magazine-westminster-is-playing-down-potential-oi.24868958 och http://www.businessforscotland.co.uk/professor-westminster-is-ignoring-a-mountain-of-black-gold/). I debatten räknar Westminster med fallande oljepris och fallande reserver: men ett oberoende Skottland som kan erbjuda politisk stabilitet i förening med stabil gas och oljeproduktion har starka kort vid förhandlingsbordet. Utanför den skotska västkusten börjar nu exploatering av oljefält som tidigare var tekniskt svåra att utvinna. De beräknas producera miljarder tunnor under minst 30 år (se föregående post i denna blogg). Och samtidigt som oljan svarar för nutida ekonomiska behov kommer förnybara resurser som våg- och tidvattenkraft att övergå från dagens pilotinstallationer till fullskaliga produktionsfält inom två decennier. Potentialen för dessa resurser samt vindkraft är enorm men dagens regler för transmissionsinfrastruktur är ett hinder. Ett självständigt Skottland skulle kunna anpassa reglerna så att de bättre svara mot skotska förhållanden.

Det finns nu ovedersägligt bevis att Westminster medvetet dolde den verkliga potentialen av Nordsjöoljan under 1970-talet och använde de rikliga oljeinkomsterna under 1980-talet för kortsiktiga behov. Hade McCrone-rapporten blivit offentlig redan 1974 är sannolikheten stor att Skottland idag skulle fira tre decennier av självständighet och ha finanser i paritet med Norges (http://en.wikipedia.org/wiki/McCrone_report).

SEMESTERSAMMANFATTNINGEN

Hej igen efter en solstrålande semester i Sydsverige! Här följer en sammanfattning av vad har hänt under de senaste tre veckorna i debatten om skotsk självständighet.

De politiska etablissemangen fortsätter att spela på osäkerheten i “hårda” frågor. Det är en sund strategi eftersom opinionsundersökningar tydligt har visat att den sidan som kan övertyga med sin vision av ett rikare liv för skottar kommer att vinna omröstningen. Dessutom upplevs osäkerhet alltid som en anledning att rösta för den etablerade, till synes stabila, ordningen.

Trots att vissa experter har hävdat att ett självständigt Skottland (iSkottland) visst skulle kunna fortsatta att använda pundet har andra påpekat att Bank of England ändå skulle ha en nyckelroll i vissa fiskala frågor (http://news.stv.tv/scotland-decides/news/284492-independence-sir-martin-jacomb-and-sir-andrew-large-challenge-sterlingzone/). Alternativet att iSkottland ensidigt skulle använda pundet utan en överenskommelse med rUK vore en möjlig men riskfylld strategi (jfr. Panama och US dollar). Intresset för Euron är noll.

Skottland har idag formellt sett ett stort kapitalöverskott beroende på att flera stora banker har sina huvudkontor där. En kapitalflykt från iSkottland skulle inte behöva bli en katastrof i sig – det skulle minska dess sårbarhet i händelse av en attack på pundet – men skulle också leda till ett förlust av uppemot 7000 tjänster från finanssektorn.

Osäkerheten drabbar också industrins och bostadsmarknadens utsikter. Just nu upplever UK ett ekonomiskt uppsving som också avspeglas i stigande huspriser – kommer dessa välkom-na trender att påverka väljarna i riktning mot Nej? Och vad händer om valutahandlarna på allvar börjar räkna med ett Ja-resultat i september (http://www.cnbc.com/id/101870529#)?

Opinionerna är fortsatt delade när det gäller hur iSkottland skulle klara sina löften att skydda pensionernas värde med en s.k. ”trippel lås” och att kunna leverera gratis sjukvård med minst samma kvalité som idag. I oktober kommer minimilönen att höjas i hela UK från £6.31/timme till £6.50. Salmond påstår att den skulle kunna höjas ytterligare i iSkottland – men få verkar tro på den här sortens ”löfte”.

I februari 2014 fick deklarerade Standard and Poor att iSkottland skulle få en AAA rating, en bedömning som senare nedvärderades (http://www.blacklercopywriting.com/scottish-independence/).

Ledningen för Nej sidan beskrivs av ”Better Together” som ”stabil”. I brist på positiva nyheter i de senaste mätningarna spelar ”Yes Scotland” på en 9% ökning av Ja-röster sedan januari i år – knappast övertygande i sig.

Oberoende kommentatorer är försiktiga: flera faktorer kan komma att leda till en sista-minuten våg av Ja-röster. En sista-minuten rusning tog SNP till en överraskande absolut majoritet i det skotska parlamentet i valet 2011(http://www.ipsos-mori.com/newsevents/ca/729/Polls-Apart-The-SNP-Victory-in-Scotland) och alla är överens om att ”Yes Scotland”-kampanjen har vinden i seglen. Den har aktivare gräsrötter som för närvarande är inriktade på att få folk att registrera sig söm väljare (under UKs regler måste man registrera sig vartannat år med risk att annars försvinna från vallängden!). En annan målgrupp är unga väljare eftersom de som har fyllt 16 få rösta. En tredje målgrupp är traditionella Labour-valkretsar som har visat lågt valdeltagande, ett tecken på väljare som struntar i Labour men som vägrar att rösta på de Konservativa (minnet av Margaret Thatchers järnhand är fortfarande högst levande i Skottland). Att få dessa att rösta Ja kan visa sig avgörande.

EU-frågan är en tickande bomb som än så länge inte har briserat. Men det blir allt tydligare att Cameron är beredd att möta UKIP med UKIPs metoder (http://www.europaportalen.se/2014/08/cameron-vi-satter-storbritannien-forst) och att sannolikheten stiger för att att de Konservativa skulle kunna vinna över Labour i det allmänna valet 2015. Utsikten att ha Cameron som statsminister för ytterligare fyra år är i sig tillräckligt att få en hel del skottar att rösta för självständighet. Självständighet är också den enda garantin för att Skottland ska fortsätta att vara medlem i EU.

Överraskande är att flera ämnen är för närvarande så gott som icke-frågor i den aktuella debatten. Till dessa hör NATO-medlemskap, kärnvapen, jordreform och energin. Immigration har debatterats utan att ha lämnat synliga spår.

På tisdag kommer Salmond från Yes-sidan och Darling från Nej-sidan att debattera offentligt – en debatt som kan följas från Sverige på Internet (http://news.stv.tv/scotland-decides/news/284650-how-to-watch-stvs-alex-salmond-vs-alistair-darling-referendum-debate/).

Med 44 dagar kvar till omröstningen är resultatet fortfarande långt ifrån klart. Positionerna är dock tydliga: det är de välbeställda i nära allians med Westminster-etablissemanget som vill ha status-quo mot de unga, de politiska soffliggarna, visionärerna, de som vägrar att acceptera den klassiska ”Aye, right”* mentalitet, de som är beredda att våga en väg bort från över hundra år av Westminsterlikgiltighet. De som tror att ett ännu bättre Skottland med en egen hushållning och egen röst i internationella församlingar är både möjligt och önskvärt.

* ”Aye Right” = vad en skotte säger när hen tror inte på vad du säger men hen kan inte göra någonting åt det (ett dåligt självförtroende som resultat av ”The Clearances” och decennier av industriellt förfall).

YES SCOTLAND

Kampanjen för ett självständigt Skottland heter “Yes Scotland”. ”The Scottish National Party” (SNP) bildar stommen i kampanjen med ”Scottish Green Party”, ”Scottish Socialist Party”, ”Labour for Independence”, ”Women for Independence” och några fler. 2013 publicerade den skotska regeringen en s.k. ”white paper” med titel ”Scotlands Future: Your Guide to an Independent Scotland” (http://www.scotland.gov.uk/Resource/0043/00439021.pdf).Här följer en ”sammanfattning av sammanfattningen”;

Valuta           – Skottland ska fortsätta använda Sterling
Skatter         – 100% kontroll över beskattning som anpassas till skotska behov
– ”poll tax” och ”bedroom tax” ska tas bort
Pensioner     – statliga pensioner garanteras och värdesäkras, systemet förenklas
Barn              – garanterad förskola från år 1 till skolåldern
– prioriterad kvalitetsförbättringar för de 20% mest utsatta barnen
– fortsatt gratis utbildning inklusive universitet
Hälsa            – nuvarande regler för samarbete mellan sjukvården i Skottland och i det                                   övriga Förenade Kungadömet kommer fortsatt att gälla
Transporter – fokus på skotska behov, särskilt flyg- och sjöförbindelser
Internation- – c:a 80 egna ambassader och konsulat globalt
ella relationer
EU                – den skotska regeringen kommer att förhandla med EU om medlemskap                                   med målsättningen att förhandlingarna blir avslutade innan själv-                                     ständighetsdagen
Försvar        – ”en försvarsstyrka anpassad till skotska behov och förmåga” (c:a 15000                                          personer och en budget på £ 2,5 biljoner)
– fokus på Nordatlanten och sjö- och flygstyrkor
– medlem av NATO
– nej till kärnvapen på skotskt territorium (Trident och ersättare)
Invandring  – satsning på kvalificerad invandring, ökning från 22 000 till 24 000/år
Säkerhet     – etablering av en Scottish Intelligence Agency
Rural            skydda jordbruksstödet
Scotland     – förbättrade digitalkommunikation (t.ex. bredband) på landsbygd
– arbeta för en ändring av ”The Common Fisheries Policy”
Energi        – kontroll över energiinkomsterna (f.n. främst olja)
– etablering av en ”Energy Fund” (jfr. Norge)
– utveckla förnybara energiresurser (motsvarar 25% av alla förnybara                                          energiresurser i EU)
– samarbeta för en gemensam energimarknad i hela Storbritannien
Offentliga  – Scottish Broadcasting Corporation övertar BBCs resurser och medarbetare
medier       – fortsatt nära samarbete med BBC
Statsskick  – skriven författning (Storbritannien saknar sådan)
– fortsatt ”Union of the Crowns” från 1603, d.v.s. monarken blir statsöver-                                    huvud i Skottland och övriga Förenade Kungadömet

Vissa av dessa punkter är omdebatterade, t.ex. möjligheten att behålla Sterling och möjligheterna att ansluta sig till såväl EU som NATO.

DET SKOTSKA PARLAMENTET

I 1999, efter 292 år, fick Skottland åter ett eget parlament. Det har sitt säte i en spännande ny bygg­nad nästgårds Holyrood Palace i Edinburgh (se bild). I ”Holyrood” debatteras och lagstiftas om utbildning, socialpolitik, lagstiftning och polisväsendet, jordbruk, fiskerinäring och skogsbruk, miljön, turism, idrott samt inrikes transporter. Parlament har också mycket begränsade befogenheter att lagstifta om, men hela ansvaret för att ta upp, beskattning. Försvar, utrikespolitik, energipolitik och den övervägande delen av skatt- och valutapolitiken tillhör kärnan i de så-kallade ”Reserved Matters” (Reserverade områden) vilka fortfarande regleras från Westminster. Eftersom ansvaret för många politiska områden är delat mellan Westminster och Holyrood finns regler för hur dessa organ ska samarbeta. (Läs mer i: https://www.gov.uk/devolution-settlement-scotland).

Det skotska parlamentet har 129 medlemmar som i daglig tal kallas för MSPs (Members of the Scottish Parliament) för att särskilja dem från medlemmar i parlamentet i Westminster (Members of Parliament, MPs). Den skotska parlament har en kammare som leds av en First Minister (motsva­rande statsministern). Den ”Scottish National Party” (SNP) fick en absolut majoritet i det senaste val så nuvarande First Minister är Alex Salmon, ledaren av SNP. Debatterna i det skotska parlamen­tet mer liknar de lågmälda, tråkiga handlingar i Sveriges Riksdag än de bullriga uppvisningar som vi känner igen från TV-sändningar från The House of Commons i Westminster.

De viktigaste frågorna i självständighetsdebatten handlar om

skatter och valutan
hälsa
utbildning
socialpolitik
försvar
invandring
EU
energi

Dessa och andra frågor kommer att bli föremål för senare inlägg i bloggen.