Tag Archives: beskattning

DET ÄR EKONOMIN, DUMBOM!

Screen Shot 2013-12-30 at 16.22.11.png

Bill Clinton’s kärnfulla påstående passar in i kampanjen om skotsk självständighet. Det påstås att segern i omröstningen kommer att gå till den sidan som övertygar skottarna om att de ska få en standardhöjning med £500 per person om året. Därför handlar väldigt mycket av debatten om hur mycket bättre/sämre livet kommer att bli om man röstar för den egna kampanjen eller om motståndarna skulle gå av med segern.

Westminsters prognos är att en Nej-seger kommer att öka levnadsstandarden per capita med £1400 per år de närmaste 20 åren. Flera arbetstillfällen, Sterling som valuta, inga besvärliga gränsfrågor, låg ränta, lägre kostnader för energiinfrastrukturen, bankgaranti på besparing-ar upp till £85,000, delade kostnader för offentliga institutioner och tjänster, lägre skatter och högre offentliga utgifter för t.ex. hälsa, utbildning och transport, ”en starkare röst i världen” inklusive försvar, internationella affärer och bistånd: (https://www.gov.uk/government/publications/what-staying-in-the-united-kingdom-means-for-scotland/what-staying-in-the-united-kingdom-means-for-scotland).

Ja-sidans ekonomiska synpunkter finns att hitta i flera avsnitt av ”Scotland’s Future”, publicerad av den skotska regeringen (http://www.scotland.gov.uk/Publications/2013/11/9348/4). Enligt den har den skotska ekonomin genererat £2400/individ/år mer än UK som helhet över de senaste fem åren och ett självständigt Skottland kommer att fortsätta i samma spår tack vare en konkurrenskraftig BNI med starka sektorer inom energi, mat och dryck, biomedicin, utbildning, turism och finans. Nordsjöoljan ej inräknad är Skottlands BNI i paritet med hela UK, om oljeinkomsterna tas med så ökar den med c:a 20%.

Westminster levererar en prognos, bilden från ”Yes Scotland” kan i alla fall kontrolleras mot levererad statistik.

Vad ska den gemene kvinna eller man som saknar avancerade ekonomiska kunskaper tro när de två kampanjerna kommer till så olika slutsatser?

En ekonom fick frågan “Hur mycket är två plus två?” Han svarade “Det beror på vilket resultat du vill ha.” Med andra ord det resultat man får beror minst lika mycket på vilka antagande man utgår ifrån som själva ingångsvärden. Ett relevant exempel för självständighetsdebat-ten handlar om valutafrågan. Enligt en rapport från “The Treasury” (ungefär Finansdepart-ement) finns många svårigheter för ett självständigt Skottland att fortsätta med Sterling som valuta: (https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/279454/CM8815_2901849_SA_SterlingUnion_acc.pdf). Men dessa slutsatser bygger i många avseenden på skeva eller direkt felaktiga antaganden, enligt en kritisk granskning av Prof. Leslie Young, Cheung Kong Graduate School of Business, Beijing (http://news.stv.tv/scotland/269177-report-commissioned-by-sir-tom-hunter-into-currency-with-rest-of-uk/). Ett annat exempel handlar om hur en självständig skotsk ekonomi kommer att klara sig när man, istället från att utgå ifrån en ”business as usual” modell, tar hänsyn till förskjutningar i ett antal väsentliga makroekonomiska parametrar (http://theconversation.com/scottish-independence-is-not-bad-economics-so-ignore-the-voices-of-doom-28790, se också: http://theconversation.com/an-independent-scotland-would-have-a-stronger-economy-than-you-might-think-27845).

Uppenbart är att ingångsvärdena på en hel del viktiga parametrar endast kan bestämmas genom kompromisser efter omröstningen. Andra parametrar blir föremål för mer eller mindre välinformerade gissningar, som mängden oljereserver utanför Skottlands västra kust eller hur en ökad immigration, en av SNPs prioriterade punkter, kommer att påverka Skottland (http://www.businessforscotland.co.uk/positive-migration-can-generate-65-3-billion-bonus-for-scotland).

Här är hur “Business for Scotland” sammanfattar det ekonomiska läget:

The very fact that the No Campaign can point at Scotland’s economy and even remotely suggest that an independent Scotland would not have a massive advantage is testament both to a massive misinformation campaign over decades and to generations of economic mismanagement of Scotland’s resources by Westminster. Most culpable of all is Alistair Darling. Not only did Alistair Darling fail to reinvest Scotland’s oil wealth but was also asleep at the wheel during the banking collapse and the various banking scandals under his watch.

(http://www.businessforscotland.co.uk/revealed-the-accounting-trick-that-hides-scotlands-wealth/)

Den enkla sanningen är att ingen riktigt vet hur självständighet kommer att påverka den skotska ekonomin. Min egen gissning är inte så värst mycket, i alla fall under de första tre till fem åren – det tar lång tid att med demokratiska medel vända en stor skuta. Men självstän-dighet skulle frigöra en massa kreativitet och energi som skulle bidra till en ökad livskvalité i Skottland.

Tänk Norge!

YES SCOTLAND

Kampanjen för ett självständigt Skottland heter “Yes Scotland”. ”The Scottish National Party” (SNP) bildar stommen i kampanjen med ”Scottish Green Party”, ”Scottish Socialist Party”, ”Labour for Independence”, ”Women for Independence” och några fler. 2013 publicerade den skotska regeringen en s.k. ”white paper” med titel ”Scotlands Future: Your Guide to an Independent Scotland” (http://www.scotland.gov.uk/Resource/0043/00439021.pdf).Här följer en ”sammanfattning av sammanfattningen”;

Valuta           – Skottland ska fortsätta använda Sterling
Skatter         – 100% kontroll över beskattning som anpassas till skotska behov
– ”poll tax” och ”bedroom tax” ska tas bort
Pensioner     – statliga pensioner garanteras och värdesäkras, systemet förenklas
Barn              – garanterad förskola från år 1 till skolåldern
– prioriterad kvalitetsförbättringar för de 20% mest utsatta barnen
– fortsatt gratis utbildning inklusive universitet
Hälsa            – nuvarande regler för samarbete mellan sjukvården i Skottland och i det                                   övriga Förenade Kungadömet kommer fortsatt att gälla
Transporter – fokus på skotska behov, särskilt flyg- och sjöförbindelser
Internation- – c:a 80 egna ambassader och konsulat globalt
ella relationer
EU                – den skotska regeringen kommer att förhandla med EU om medlemskap                                   med målsättningen att förhandlingarna blir avslutade innan själv-                                     ständighetsdagen
Försvar        – ”en försvarsstyrka anpassad till skotska behov och förmåga” (c:a 15000                                          personer och en budget på £ 2,5 biljoner)
– fokus på Nordatlanten och sjö- och flygstyrkor
– medlem av NATO
– nej till kärnvapen på skotskt territorium (Trident och ersättare)
Invandring  – satsning på kvalificerad invandring, ökning från 22 000 till 24 000/år
Säkerhet     – etablering av en Scottish Intelligence Agency
Rural            skydda jordbruksstödet
Scotland     – förbättrade digitalkommunikation (t.ex. bredband) på landsbygd
– arbeta för en ändring av ”The Common Fisheries Policy”
Energi        – kontroll över energiinkomsterna (f.n. främst olja)
– etablering av en ”Energy Fund” (jfr. Norge)
– utveckla förnybara energiresurser (motsvarar 25% av alla förnybara                                          energiresurser i EU)
– samarbeta för en gemensam energimarknad i hela Storbritannien
Offentliga  – Scottish Broadcasting Corporation övertar BBCs resurser och medarbetare
medier       – fortsatt nära samarbete med BBC
Statsskick  – skriven författning (Storbritannien saknar sådan)
– fortsatt ”Union of the Crowns” från 1603, d.v.s. monarken blir statsöver-                                    huvud i Skottland och övriga Förenade Kungadömet

Vissa av dessa punkter är omdebatterade, t.ex. möjligheten att behålla Sterling och möjligheterna att ansluta sig till såväl EU som NATO.

DET SKOTSKA PARLAMENTET

I 1999, efter 292 år, fick Skottland åter ett eget parlament. Det har sitt säte i en spännande ny bygg­nad nästgårds Holyrood Palace i Edinburgh (se bild). I ”Holyrood” debatteras och lagstiftas om utbildning, socialpolitik, lagstiftning och polisväsendet, jordbruk, fiskerinäring och skogsbruk, miljön, turism, idrott samt inrikes transporter. Parlament har också mycket begränsade befogenheter att lagstifta om, men hela ansvaret för att ta upp, beskattning. Försvar, utrikespolitik, energipolitik och den övervägande delen av skatt- och valutapolitiken tillhör kärnan i de så-kallade ”Reserved Matters” (Reserverade områden) vilka fortfarande regleras från Westminster. Eftersom ansvaret för många politiska områden är delat mellan Westminster och Holyrood finns regler för hur dessa organ ska samarbeta. (Läs mer i: https://www.gov.uk/devolution-settlement-scotland).

Det skotska parlamentet har 129 medlemmar som i daglig tal kallas för MSPs (Members of the Scottish Parliament) för att särskilja dem från medlemmar i parlamentet i Westminster (Members of Parliament, MPs). Den skotska parlament har en kammare som leds av en First Minister (motsva­rande statsministern). Den ”Scottish National Party” (SNP) fick en absolut majoritet i det senaste val så nuvarande First Minister är Alex Salmon, ledaren av SNP. Debatterna i det skotska parlamen­tet mer liknar de lågmälda, tråkiga handlingar i Sveriges Riksdag än de bullriga uppvisningar som vi känner igen från TV-sändningar från The House of Commons i Westminster.

De viktigaste frågorna i självständighetsdebatten handlar om

skatter och valutan
hälsa
utbildning
socialpolitik
försvar
invandring
EU
energi

Dessa och andra frågor kommer att bli föremål för senare inlägg i bloggen.